Det virtuella sociala livet
September 2, 2007
Erik Starck skriver ett mycket välformulerat inlägg ang. varför förflyttning av vår fysiska kropp i många sammanhang kommer att bli mindre viktigt, framöver. Det är inte bara bostadsmarknaden som kommer att behöva en justering – vad händer med alla dyra kontor när anställda lätt och ledigt kan mötas virtuellt hela dagarna utan att det måste ske i en viss stads centrum?
One Comment
leave one →
it's in my head 
Det är inte säkert att befolkningscentra blir mindre populära. Kan t.o.m. bli tvärtom.
Nu handlade ju mitt inlägg om inte bara om det virtuella resandet utan även att det fysiska resandet minskar i kostnad.
Helt plötsligt kanske man som Malmöbo kan välja mellan att arbeta antingen i Lund eller i London. Förmodligen skulle en del välja det sistnämnda.
Slår man ut detta över en större yta skulle det göra de stora befolkningscentran _mer_ populära snarare än tvärtom. Det är som om internet tidigare bara fungerat med svenska sidor men plötsligt även fungerar för engelska. Det skulle göra de största engelskspråkiga sidorna ännu större.
Även om det blir möjligt att mötas virtuellt eller resa med flygande personbilar i 600 km/h så kommer det fysiska mötet ha en fördel om så bara i prestige. Det kommer att bildas tyngdpunkter dit folk dras.
Det borde också bli enklare att skapa extremnischade områden där folk arbetar enkom med något mycket udda. Rekryteringsbasen blir ju enorm var du än befinner dig.
The long tail of befolkningscentra helt enkelt.